Hur fungerar ett kärn kraftverk?

Ett kärnkraftverk kan beskrivas som en slags elfabrik. Grundämnet som bränsle använder vi oss av är uran. Då vatten blir upphettat och det bildar ånga som i sin tur sedan driver en turbin. Det finns en generator som sitter på turbinaxeln. Den omvandlar all rörelseenergi till elektricitet Samma sak gäller i alla andra kärnkraftverk som eldas med biobränslen, kol eller olja. Detta uranbränslet är väldigt energirikt. Man klyver också uranatomer i reaktorn så bildas det värme som används för att värma upp saker, tex vatten. Det finns många olika kärnreaktorer. Två av dom är kokvattensreaktor och tryckvatrensreaktor. Jag har valt att beskriva en kokvattensreaktor.

I reaktorn finns vatten och uran. Uranatomerna blir kluvna. Då frigörs energi som får vattnet i reaktortanken och det resulterar till att det börjar koka och då bildas det ånga. Ångan förs sedan vidare in till turbinen. Turbinens skovlar börjar då snurra pga ångtrycket. Elgeneratorn blir då driven av turbinen som samlar på sig elektricitet. Elen blir sedan transporterad genom kraftledningarna som sedan skickas vidare till användarna.

Då ångan har lämnat sin energi inuti turbinen förs den vidare till kondensorn. Kondensorn består av massor av små och smala rör. Havsvatten blir pumpat genom rören. Ångan träffar tillslut utsidan av rören. Då kyls den ner och kondenseras, dvs blir vatten. Efter det så pumpas havsvattnet ut i havet igen, och det är då 10°C varmare. Dvs varmare än när det togs in.

Det vattnet som kom ifrån kondensorn pumpas tillbaka in till reaktorn för att värmas upp igen. Då påbörjas det ett nytt kretslopp. Vattnet som finns i reaktorsystemet konstaterar ett slutet kretslopp. Därför kommer det kölvattnet från havet aldrig i kontakt med den ångan som finns i reaktorn.

Där finns också säkerhetsbarriärer. Vi ska berätta lite om några olika. Såhär fungerar dem:

I reaktorn pågår fissionsprocessen. Under den processen bildas så kallad joniserande strålning. För att skydda befolkningen och omgivningen från radioaktiva ämnen och strålning finns det säkerhetssystem och barriärer.

Reaktortanken och det tillhörande systemet utlöser den tredje barriären. Reaktortanken väger ungefär 400 ton och består av 15-20 cm tjockt stål.

Runt reaktorn finns reaktorinneslutningen. Den utgörs av betong. Betongen är inputen med gastät stålplåt och den är metertjock.

Det är finns också en barriär som är det stora hela. Detta är barriär fem. Den är konstruerad för att kunna klara av krafter utifrån och inifrån.

Utöver barriärerna finns det flerdubbla säkerhetssystem för att kyla reaktorhärden och förhindra radioaktiva ämnen från att spridas. Men det finns också en flera massa andra säkerhetssystem för att förhindra radioaktiva ämnen att spridas och även för att kunna kyla reaktorhärden.

Radioaktivitet får aldrig komma ut till omgivningen. Det kan hända att säkerhetssystemen slutar fungera men får aldrig nå ut till omgivningen. Just därför har man byggt in speciella filter som reducerar minst 99% av de farliga radioaktiva ämnena.

Det finns en risk. Trycket kan bli för högt i reaktor inneslutningen. Då måste man släppa ut ånga och gaser i filtret. Filtret har några olika uppgifter. Den viktigaste är att minska utsläppen av radioaktiv hos och även radioaktiva partiklar.

Därefter tvättas ångan och gaserna i en filterbassäng, en så kallad skrubber. Sedan bli gaserna och ångan tvättade i en filterbassäng. De radioaktiva partiklarna stannar i skrubberns vatten medan de renade gaserna släpps ut via ett stenfilter. De rensade gaserna blir sedan utsläppta ur ett stenfilter och de radioaktiva partiklar a får helt enkelt stanna i skrubberns vatten.

Säkerhets barriär.          Kokvattensreaktor